Släktforskning

Rolf Starbäcks anteckningar till dottern Karin Skarin om

hans farföräldrar	1
hans morföräldrar	2
hans hustru Sigrids farföräldrar	3
hans hustru Sigrids morföräldrar	4
hans farfars föräldrar	I
hans farmors föräldrar	II
hans morfars föräldrar	III
hans mormors föräldrar	IV
hans hustru Sigrids farfars föräldrar	V
hans hustru Sigrids farmors föräldrar	VI
hans hustru Sigrids morfars föräldrar	VII
hans hustru Sigrids mormors föräldrar	VIII

1	JOHAN AUGUST STARBäCK
	HULDA LENNQVIST

Johan August föddes i Falun 2/7 1830 och dog av ”slag” dagen före sin 48:de födelsedag 1/7 1878. Erhöll undervisning i Falu trivialskola och Klara skola i Sthlm från 1842. Brukselev vid Gysinge 1850 och Grönsinka 1852. Bokhållare vid Seglingsbergs bruk i Ramnäs sn Vstml 1853-54, genomgick bergsskolan i Falun (trol. fel; enl. Orvar ansåg sig hans far övermasmästaren kapabel att lära sonen allt det som skolan kunde men billigare) 1855-56. Ritare vid Köpings mekaniska verkstad 1857; elev vid Telegrafverket 1858; telegrafassistent i Norrköping 1859; kommissarie där 1860 (?) telegrafkommissarie i Hälsingborg 1868 och i svenska telegrambyrån i Köpenhamn 1870–75. Kassör vid Telegrafverket i Stockholm 1875.

Ovanstående är uppgifterna i Lejonhuvuds släktbok men de äro ej korrekta eller fullst. Orvar har forskat en hel del och läst brev och skulle nog kunna ge en bättre sammanfattning. Så mycket vet jag att han inte var framgångsrik som skolelev – sist eller näst sist i klassen på en tid, då eleverna ej sattes upp i bokstavsordning i matrikeln utan efter visad färdighet under den gångna terminen. Både han och hans bror Nils Viktor inskrevs vid Teknologiska institutet i Sthlm, föregångaren till Tekniska högskolan, och gick där någon termin åtm. Som bruksbetjänt skriver han till brodern Carl Georg om cigarrer så att man får intrycket av överklass-snobb. För den på den tiden korta värnplikten tänker han tydligen leja en ersättare – sådant gick på den tiden för sig och var inte ovanligt.

När han som ritare i Köpings mek. verkst. såg den 16-åriga Hulda Lennqvist ”stå på gången” (d. v. s. konfirmeras i kyrkan) sade han sig: ”Henne vill jag ha!” (enl. vad Faster Olga berättat) Så småningom blev han väl känd som en av hennes friare ty det har också berättats mig att vid ett slädparti i Köping, troligen utgående från gästgivargården, ropade ledaren, när den släde kom fram, vari Starbäck och Hulda Lennqvist skulle åka: ”Ingen kusk på Starbäcks släde !” Vilket förargade farfar, så att han inte gjorde vad alla väntade – nämligen friade. Den gången. Farmor har själv berättat för mig att hon hade tre, som ordentligt friade, en föll t. o. m. på knä, men det var inte farfar.

De vigdes i Köping 1/7 1862, bosatte sig i Norrköping, där 3 söner föddes. I samma gård bodde lektorn Carl Georg Starbäck med hustrun Matilda, f Hallgren. De kommo mycket bra överens och umgingos flitigt.

När farfar skulle flytta till Köpenhamn för att förestå svenska telegrambyrån där, stannade fam. i Hälsingborg för den väntade nedkomsten, som inte borde få äga rum utomlands och så kom det sig att faster Olga föddes i Hälsingborg, I Köpenhamn hade de informator för sönerna.

I Stockholm bodde de från 1875 på dåvarande Humlegårdsgatan, numera Biblioteksgatan om jag minns rätt. Han var en sträng far, hade häftigt humör, farfar, men säkerligen också en glad o lättsam sällskapsbroder. Han tyckte om hundar och hade en liten mops, som rymdes i stormhatten – hade också tama snokar.

FARFAR AUGUST OCH FARMOR HULDA

Hur skall jag beskriva- kort o gott min Farmor? En oformligt tjock gumma, som var en skräck som svärmor till min stackars förskrämda lilla mamma. En skarp blick, osvikligt lugn och klar, med ordning och reda både i sitt hem och i sina tankar. När hon blev änka var äldsta barnet 14 år och det sistfödda blott litet över året. Sonen Nils blev väl något litet stöd för henne, men både far och faster Augusta blevo helt modersbundna. – Eller som ”den ståtliga Hulda Starbäck”, som en manlig bekant från ungdomen kallade henne? Om man skiljer på förnufts-, känslo- och viljemänniskor, vill jag nog karaktärisera farmor som utpräglad förnuftsmänniska. Inga känsloutbrott, ingen hysteri där inte. Inte heller någon brinnande vilja utan ett sunt förnuft. En episod, Pappa berättade, ger en god bild. Farfar hade skaffat någon ny oljelampa, som började puffa och flammor slog upp – han blev ivrig och ängslig och visste inte vad han skulle göra, men farmor stack handen under midjeförklädet, tog lampan, ställde in den i kakelugnen, stängde luckorna och öppnade spjället och där fick lampan stå, tills den lärt sig veta hut. Hennes tankar gick nog ofta hem till Köping, faster Olga undrade om hon var kär i sin make. Hon hade hört henne vid ett fönster i Köpenhamnshemmet, seende upp mot månen sucka, att nu lyste samma måne över Köping. Hon hade också en stillsam humor. – Som änka var hon en lång tid husmor på hushållsskola nära Norrköping: Torshag. (1880-talet). De sista 20-30 åren bodde hon tillsamman med döttrarna på östermalm i Sthlm, mer o mer inne- och stilla-sittande. Tyckte om mat och avvisade allt tal om bantning med att säga: ”Vill ni att jag ska svälta, kan jag göra det också!”

Hon var född 20 dec 1840 och avled 3 april 1923.

Barnen:

Nils	f 5/8 1863	d 23/12 1887 i Argentina
Jonas	f 7/2 1865	d 25/3 1934
Per	f 9/10 1867	d s. å.
Olga Maria	f 27/4 1870	d 2 1/9 1950
Augusta Vilhelmina	f 6/2 1877	d 14/12 1935

2	DANIEL FEODOR AMINOFF
	HILMA ELISABET KATARINA SEWÉN

Daniel Feodor Aminoff föddes midsommarafton 1834 på Kungsgården i Folkärna, skola i Västerås, student i Upsala 9/6 1852, sergeant vid Västmanlands reg 26/4 s. å. off. ex. 2/3 1853, fanjunkare samma dag; underlöjtnant 19 nov s. å. sekundleutenant 21/10 1858, premiärlöjtnant 7/9 1864. Avsked 4/12 1866 (på gr. av försämrad syn).

Lärare i musik och sång vid allm. lärov. i Sala 4/12 1866, gymnastiklärare där 12/8 1870 – avsked från skolan 25/4 1907. – Hade tillsammans med Ågren bokhandel till omkr. 1882. Ledamot av stadsfullmäktige 1877 – 82, ordf. i fattigv. styr 1876 – 82.

Han var mycket musikalisk spelade piano, flöjt och cello, men med detta instrument måsta han sluta för blindhetens skull, då han för att kunna läsa blindskrift måste ha mjuka och känsliga fingertoppar. Han kunde cirka 200 visor och sjöng tillsamman med sonen Ivar genom hela Gluntarna då de voro tillsamman i samband med hans 80 årsfirande. – Död i Sala 9/7 1921.

Gift 1:o m. Hilma Sewén och hade med henne sonen Bernt (f. 1870 d. 1913) Roteman i Stockholm organist i Katolska kyrkan. (Far till Gregor A.) och dottern Elna, gift Starbäck.

Omgift 16/10 1874 med Ester Anna Charlotta Sewén mor t. Siri, Ivar, Emy och Adolf.

Hilma Elisabeth Katarina Sewén var andra dottern till bergshauptman Sewén och född i Sala 21/10 1839. Hon dog när hennes andra barn Elna var något över 1 år gl, varför jag inte hört något personligt om henne. D.v.s. min mamma mindes henne ej. Men hon hade hört, att hennes styvmor Ester varit obehärskat svartsjuk, då morfar uppvaktade hennes yngre syster. – Hennes dödsdag var 8/7 1872, och dödsorsak helt visst lungsot.

3	JANNE ROTH
	BETTY JANSDOTTER

Johan Roth var född på Riseberga i Edsberg 25/6 1830 och död troligen 29/12 1879, då ångfartyget Norge, på vilket han var kapten, förliste i östersjön. Skola i Karolinska h.a. läroverket i örebro, Sjökapten av 1 graden i Göteborg 1857. Gjorde resor till Brasilien, Kina, Japan m. fl. länder, förde som kapten skonaren ”Karl”, ångfartygen ”Jonas Alströmer” och sist ”Norge”.

Han hade med Elisabet (Betty) Jansson två barn: Anna Maria (”faster Marianne”) f. 26/9 1872, d. 22/3 1953 och Johan (morfar John) f. 4/8 1875, d 12/12 1955.

Betty Jansson var född i Or socken 28/4 1837, drunknade, då Norge låg i Cardiffs hamn 13/4 1877. Hon var restauratris på S/S ”Norge”.

Efter båda föräldrarnas död adopterades deras två barn av farföräldrarna på Kil – tant Stina for till Göteborg och hämtade dem.

4	ERLAND LUNDBOM
	KARIN HELLMAN

Erland Lundbom föddes som sista o 5te sonen till mjölnare Anders Lundbom i Ramundeboda socken i Närke 15/12 1834. Som 20-åring kom han till sin äldre bror Per Adolf L. som var handlare i Kristinehamn och stannade 9 år som ”bodbetjänt”, flyttade 5/6 1863 till Kungälv, var till sjöss och avlade kaptens ex. återkom till Kristinehamn 11/10 72 som koopverdikapten, tog snarast ut lysning med apotekardottern Karin Hellman och vigdes med henne 7/1 1873. (Enligt mormor Sara hade de varit förälskade i ungdomen; mormors memoirer).

Han avled 25/10 1884 i magblödning. -

Under tiden han var skriven hos brodern var han tidvis till sjöss. En dagbok, som vi fingo ”ärva” av ”morbror Nisse Hellman”, som Orvar nu har, meddelar att han den 6 febr 1854 mönstrade på barkskeppet ”Lolo” under Kapten J.M.Cruse som jungman. Avseglade 11/2 från Göteborg och gjorde resan London – Port Philips i Australien – Batavia på Java – St. Helena – Göteborg, dit de anlände 18/6 1855.

Av mammas mormor Karin Lundbom har du fått glimtar i mormors memoirer väl?

Hon var född i Askersund 17/12 1831 och avled på Kil 23/1 1915.

I	NILS STARBäCK
	KAJSA-STINA GROTTE

Nils Starbäck föddes i Högby på öland, där fadern Carl var komminister. Hans mor avled, då han var 6 år gml. i slutet av maj 1802. Samma år i dec. utnämndes Carl S. till komminister i Algutsrum, gifte om sig med Brita Salomon, kyrkoherdeänka i Resmo, avlade pastoralexamen 1804 och blev kyrkoherde i Glömminge 1811 och prost 1822. – Nils hade tre syskon, som alla dogo späda före modern, så han blev enda barnet – andra äktenskapet blev barnlöst. Gick i skola i Kalmar.

Till Kalmar flyttade år 1807 från Finland kungl. flaggkonstapeln Bengt Grotte med hustru o tre döttrar. Han hade tjänat i armén praktiskt taget hela sitt liv, först vid Hamiltons regemente i Sveaborg, sedan vid Svenska arméns flotta, var styckjunkare på turuman ”Björn Järnsida” vid slaget vid Svensksund 24/8 1789, och blev rysk krigsfånge och blev utväxlad efter krigets slut, erhöll begärt avsked 20/5 1794. Då Gustav IV Adolfs lantvärn sattes upp finska kriget 1808-09 konstit. han först till fänrik sedan löjtnant och tjg. hela tiden som chef för kustbevakningen på öland. Hans döttrar hette Karolina Kristina, Hedvig Charlotta och Regina Fredrika Amalia. Under den långa kommenderingen på öland är det möjligt, att han tog över familjen dit och att unge Nils blev bekant med Carin, Charlotta o Regina, som de kallades. Eller också blevo de bekanta i Kalmar under Nils’ gymnasieår. Hos Nils’ föräldrar voro t.o.m. enl. husförhörsboken för åren 1813-29 flickorna Carin o Charlotta Grotte uppförda som döttrar till kyrkoherde C. Starbeck och dess Fru Brita! De betraktade sig, Nils och Carin, som trolovade 1815, då Carl August föddes den 10 juli. Nils var då 19 år gl och gymnasist. Vad det blev med gossen, som släktforskaren upptäckte för förvånade och indignerade släktingar, då Lejonhuvuds släktbok kom ut av trycket, är tydligen ovisst. Förmodligen dog han ung, eljest hade nog föräldrarna tagit honom till sig då de gifte sig 17/9 1827. Då var nämligen Nils’ utbildnings- och elevtid slut och han hade kompetens för och fick året därpå ordinarie tjänst som övermasmästare i östra och Västra distriktet. De bodde först i Falun där sönerna Carl Georg (”Historieskrivaren”), Johan August (min farfar) och Nils Viktor föddes. Senare flyttade de till Västerås, där övermasmästaren avled 28/11 1856. Han var framstående inom sitt yrke och erhöll Jernkontorets stora guldmedalj 1829. – Nils Starbäcks utbildning enligt ”Bergshögskolans elever under dess första 100 år” av Govert Indebetou: ”Student Ups. 1816; hovrättsex 1818; examen till bergsstaten 1821. Auskultant i bergskollegium 1821. Ordinarie elev och stipendiat vid bergsskolan i Falun 1822-23. Elev i markscheideriet 1824; stipendiat i kemi 1824; elev i masmästeriet 1824, t.f. övermasmästare i Norra distriktet 1825.”

II	JONAS LENNQVIST
	MARIA VILHELMINA FABRICIUS

Jonas Lennqvist föddes på ett litet torp under prästgården N. Kohagen i Lännäs socken i Närke. Det benämndes då ”Tegelbruket” heter numera Bolltorp och ligger strax öster om vägen från Lännäs kyrka mot Segersjö. Han var näst äldst, systern Karin var 3 år äldre, så följde 1813 Per Gustav, 1817 Eric 1820 Anna-Stina och 1825 Brita Cajsa. Samma år flyttade familjen till ett bättre arrende på Fasttorp och Jonas tog farväl och gick till örebro. Från denna tid kallar han sig Lennqvist.

I örebro fick han trol. sin första anställning som ”smörgåsnisse” på någon krog, återfanns senare i Västerås som kypare hos John Frodell och några år senare i samma tjänst hos ”Traktören” Johan Jacob Fabricius i Köping, med vilkens dotter han vigdes 27/10 1836 och efterträdde som källarmästare 1842, då F. avled.

Adoptivdottern hette Maria Villhelmina och föddes 4/7 1814 som ”oäkta” dotter till ”pigan Maria Berg hos factor Hollström.” Modern stannade kvar i denna tjänst i 12 år och dottern blev som barn i huset. Då Hollström dött 15/6 1823 gifte änkan om sig med traktör Joh. Jac. Fabricius, som adopterade Maria Vilhelmina. Därigenom blev hon ”sammanbrakt” barn med Hollströms son, som min farmor kallade ”morbror Hollström”.

Jonas Lennqvist blev småningom en förmögen man, beskrivs av barnbarnen som en mycket snäll morfar. Utom gästgivargården i Köping ägde han lantstället Lugnet utanför sta’n. En anekdot om honom, som pappa berättade, är hur han förargad över misshandlingen av smörgåsbordets ost skrev på ett visitkort ”Skär osten rätt” och placerade det som en vimpel på osten. År 1850 flyttade hans bror Eric från Fasttorp till Åsesta i Björskogs sn, som ej ligger så långt från Köping och dit flyttade så småningom också modern Kerstin Jonsdotter. Farmor mindes, att hon hälsade på i Köping, klädd i någon sockendräkt: ”en stilig gumma”. – Vid besök hos mågen Johan Aug Starbäck i Norrköping 1863, skänkte han (Jonas L.) den salsklocka, vi nu ha. -

Då han låg på sitt yttersta fingo alla barn och barnbarn samt tjänstefolk komma in i tur och ordning för att ta adjö och avtackas ha de gamla bortgångna berättat, vilket gjort ett starkt intryck på Harald. Ett par da’r senare avled han lugnt och stilla 21/8 1875. -

Svärmodern Maria Berg fick sina sista år en fristad i deras hem. Faster Olga mindes ”gamla mormor”, som hade eget rum, liten och mager och hostande i sin spottkopp. Hon hade tydligen TBC. D. 1876.

”Mormor Maria” dog i Köping 9/11 1890. – Deras barn:

Nanny Maria	(1837-1878)	G.m. Alfred Ericsson (1837-1888) ”Morbror Alfred”
Axel Vilhelm	(1838-59)	kypare.
Hulda Vilhelmina Jacobina		gift Starbäck
Karl Leonard	död ung.
Lydia Augusta Charlotta	(1845-1927)	g.m. Lars Hallgren (jägmästare Hunneberg)
Elna Matilda	(1855-1870)

III	ADOLF AMINOFF
	MARIA ULRIKA AROSENIUS

Adolf Aminoff föddes som son till generalmajoren Adolf Aminoff, i Finland 9/5 1795. Fadern dog redan 1800, Modern Ulrika Eleonora Nohrström 1826 i Kungsböleby i Pyttis i Finland. Han var yngsta och 8de barnet, inskrevs 2-årig som volontär vid Savolax lätta inf. reg. ! volontär vid Västmls reg 1805; rusthållare vid Adlercreutzska reg. 1806; kadett vid Haapaniemi 1807-8; sergeant ibid 1809; fanjunkare Västml. reg 1811; fänrik 1812; guldmedalj för tapperhet i fält 1813 29/9; löjtnant 1814 o kapten 1823. RSO 1838 28/1. – Drunknade 1839 9/10 vid Stockholm under en kommendering som befälhavare för bevakningen å Långholmen.

Maria Ulrika Arosenius föddes som dotter till Daniel A, då lärare i Västerås skola, 11/11 1798. Hennes moder Kristina Ulrika var dotter till den store topografen och samlaren Abraham Hülphers. Modern dog, då Ulla var 2 1/2 år gl, 1802 gifte fadern om sig, blev rektor 1804 och kyrkoh. i Söderbärke 1816.

I Söderbärke Kyrka vigdes hon 8/4 1822 vid Adolf Aminoff. De bodde på Kungsgården i Folkärna. Åtta barn föddes under årens lopp, det sista efter makens död, av vilka fem dogo späda, en (Bernt Adolf) 18-årig som kadett på Karlberg, en (Carolina Fredrika) nära 25 år gammal och endast en min morfar: Feodor Aminoff vid hög ålder.

Maria Ulrika, av min mamma alltid omtalad som den snälla och rara farmor Ulla, bodde sina sista år hos sonen Feodor i Sala, där hon avled i 82 års ålder 29/6 1881.

Dottern Carolina Fredrika gifte sig 1845 19 år gl med grossh. Herman Aug. Meurling. Deras dotter Hilda, som föddes på 40-talet och var kusin till min mamma men hela 20 år äldre blev gift med Kjellström och bodde på Hogsta i Kungsör-trakten, där mamma var som flicka och lärde sig hushåll. Källströms (jag är osäker på stavningen, som synes) kommo på 90-talet till Ferna bruk – han var en av konkursförvaltarna i greve Hermanssons konkurs, och fröken Elna Aminoff följde med dit och blev därigenom bekant med kassören där Jonas Starbäck, som enl. egen utsago i henne igenkände den flicka han i en dröm sett som sin tillkommande.

Om min morfar Daniel Feodor får jag skriva på ett annat ark.

IV	PER NICOLAUS SEWÉN
	HEDDA ERICA MöLLER

I samma bok, varur data om Nils Starbäck hämtats, står om Per Nicolaus Sewén: ”f. i Tjällmo 21/1 1802, föräldrar: komministern där Johan Sevenius och Anna Hedda Wistenius, kyrkoherdedotter i Tjällmo, Stud. i Upsala 1818. Fil. mag. 1824, avlagt hovrättsexamen 1825. Auskultant i bergskollegium 1827. Ordinarie elev och stipendiat vid bergsskolan i Falun 1828-29. Stipendiat i kemien 1830, notarie 1830. Bergsfiskal i Sala 1830, avsked 1835, gruvrättsnotarie där 1841, gruvingenjör 1854, bergshauptman där 1855, avsked 1881. Fil. jubeldoktor 1875. RVO 1864. RNO 1880. Död i Sala 23/1 1888.

En fil mag då var mer omfattande än nu, jämförbart med fil. lic, vilket avspeglas i att S. blev jubeldoktor 50 år senare. Enligt mamma Elna var det ekonomin som hindrade honom att göra en akademisk karriär i Upsala. – I Sala blev han stadsfullmäktig under åren 1863-78 och därunder dess ordf. 1866, 67 och 72. Ur boken Sala stad: bergshauptman Sewén – ordf. (i stadsfullm) även han vid ett par tillfällen – en högt bildad, outtröttligt arbetsam, stilla och försynt man, i mångt och mycket en motsats till sin robuste företrädare vid gruvan af Forselles”.....

Gift i Sala 2/5 1835 med Hedda Erika Möller. Hon var dotter till handelsmannen och rådmannen i Sala Erik Möller – Ersson och hans hustru Catharina Charlotta Zedritz och föddes som deras 10de barn (och yngsta) 21/6 1812. Mamma Elna ansåg att mormor Hedda var sträng och skarp. Det behövdes kanske också av den som var husmor på Väsby Kungsgård med fem döttrar och 2 söner och tjänstefolk att hålla efter. Död 24/5 1883 i bröstsjukdom.

Deras barn:

Ester Anna Charlotta	f 1838 29/1	d 8/8 1926.	Gift 1874 m Feodor Aminoff i hans 2dra gifte.
Hilma Elisabet Katarina	f 21/10 1839	d 8/7 1872.	Gift 11/10 1868 m Feodor Aminoff i hans 1sta gifte.
Hedvig Amalia	f 24/11 1844	d 26/1 1929.	Gift med apotekaren Sven Olof Ernst Schönmeyer i Mörsil.
Emilie Fredrika	f 4/7 1846	d 6/6 1908.	Gift 12/8 1869 med rektor Per Richard Billmanson i Nora (1835-1918).
Jenny Erika Matilda	f 26/6 1850	d 1936 ?	Gift 12/8 1869 med rådmannen i Sala Nils August P.son Rothén.
Per Gustav Hilarion	f 30/9 1852.		Ingeniör. Anställd hos Nobel i Baku. Hyttorp Sala på gamla dar.

Dessutom en son, som dog 18-årig och en dotter som dog späd.

V	NILS GABRIEL ROTH
	ANNA LISA ENHöRNING

I Karlskoga födelse o dopbok står: 1792 ”April 14 – Nils Gabriel - Carlsdal – Camren Joh Rot och Maria Strömberg – (faddrar:) Bergsfogden Castorin och Frun, Bergsm. Nils Ersson och hu Anna i Skråmen.”

I husförhörsboken för Karlsdals Kapellförsamling står för samma tid:

Carlsdals gård: Bruksinspectoren Herr Johan Georg (!) Rooth f 1741, utflytt. Västra Norrland 1793. Fru Maria Strömberg, son Nils Gabriel, f. 13/4 1792.

Fadern hette Johan Gabriel och modern Maria var dotter till bergsmannen på Skråmmen Nils Ersson och hans hustru Anna (Annika) Nilsdotter från Granåsen i Karlskoga. Nils Erssons måg sålde Skråmmen till brukspatron Kinberg, Tant Majas far. (detta en parentes) – 1793 föddes en syster och så flyttade familjen till Nordmaling, omkr. sekelskiftet till Grythyttan och 1803 till Brohyttan i Knista sn, där fadern avled av nervfeber 1806, 55 år gl. Det var 6 barn och Nils Gabriel äldst och fick först ge sig ut och följande marsch- eller meritförteckning, skriven av honom själv har Farbror Sten bland sina släktpapper: ”Björneborgs bruk 1808, Bokhållare Skogaholm 1811, Inspector Axbergshammar 1814, do Molnebo i Uppland 1818, Frälsebonde på Billinge i Kihl (socken) 1820, Fogde Riseberga 1823, Arrendator där 1827, Köpte övre Gysta 1840, Lanna 1854, sålde båda 1858 men bodde på Gysta, Köpte Gärkilen 1854, Flyttade 31 okt 62 till Kil.

Nils Gabriel Roth var en framstående jordbrukare med stort intresse för utveckling inom alla områden. Av hans brev framgår, att han med intresse tog del i tekniska framsteg som telegrafens och järnvägarnas utbyggnad, de arbetstillfällen, som härigenom erbjöds, av vägförbättringar, bättre odlingsmetoder. År 1877 erhöll han Örebro läns hushållningssällskaps stora guldmedalj, en stor utmärkelse, förut blott utdelad en eller två ggr, för framstående jordbruksgärning, framför allt införandet av gräsodling. Före 1800- talets mitt hade husdjurens vinterhö skaffats genom slåtter av naturliga ängar och hagar – att odla klöver och timotej var en nyhet.

Gift i Edsbergs prästgård med den 18 år yngre Anna-Lisa, dotter till prosten Per Magnus Enhörning och Maria von Hofsten. Hon föddes 22/2 1810 och avled 6 dagar efter maken 5/9 1885, han alltså 30/8 1885. – Deras barn:

Magnus	f 31/7 1828,	d 7/12 1895	Gift med Fanny Uhr, Fil Dr. Johan om honom se egen tabell.
Maria	f 16/7 1832	d 24/12 1912	Gift med Nils Adalrik Drakenberg, (farbror Stens föräldrar)
Anna	f 18/3 1834	d 7/7 1930	En av ”tanterna” på Kil.
Sofia	f 13/4 1836	d 18/10 1920	En av ”tanterna” på Kil.
Johanna	f 4/5 1840	d 13/2 1892	Gift med Per Anton Hinnersson, ägare till Lekeberga.
Stina	f 27/8 1843	d 30/1 1901	En av ”tanterna” på Kil.

VI	JOHAN ANDERSSON
	MAJA JOHANSDOTTER

När jag besökte prästgården i ör på Dal för att försöka få veta litet mer om Betty Janssons föräldrar yttrade prästen om sin socken ör: ”Ack ja! ör består av slättland i öster och ’fjället’ i väster. Förr var dom rika, som bodde på slätten och fjällets folk fattiga, för då var skogen inget värd. Nu är det tvärtom.”

Mycket fick jag ej ut men några namn på barn och några data. Johan Andersson i Åsen i ör sn var född i socknen 16/1 1800, vigdes 27/9 1833 vid Maja Johansson, enl uppgift född i Västergötl 1805. Han död 4/1 1870, Hon 16//11 1886 (enl anteckn i marginalen ”utfattig”).

Deras barn:

Anders Johan	f 30/4 1834
Elisabet	se Johan Roth!
Anna-Kajsa	f 24/12 1840.	till Holm 1870, till Göteborg 12/9 1873.
Fabian	f 20/1 1843,	G.m. skollärarinnan Maria Andersdotter i Ed 30/12 1874.
Vilhelm	f 28/2 1845.	Tidvis lasarettet för svagsinthet.
Harald	f 1/4 1848.	Fältjägare med namnet Dahlgren, 18/11 1871 gift m. Maja Lisa Andersdotter. Till Sundals-Ryr 7/5 1875.

Farbror John reste en gång till Dal för att efterforska släktingar på morssidan och skulle ha träffat någon kusin. Både Fabian och Harald hade barn, (1 son var har jag antecknat).

VII	ANDERS LUNDBOM
	BRITA CHRISTINA ERSDOTTER

Inte heller av detta par har jag något porträtt, troligen finns intet sådant, då båda avledo 1862.

Anders Lundbom var född i Husby-Rekarna 3/7 1790. Fadern var bonden Olof Jonsson i Tandla mittby gift med Maria Andersdotter. Anders var 1812-15 dräng hos byggmäst Jacob Järström, Köping, som också var kvarnägare. 1815-20 dräng hos mjölnaren på Lundby (Härav namnet Lundbom) kvarn i hemsocknen, där Brita Stina Ersdotter samtidigt tjänte piga. De gifte sig 30/9 1820, varefter Anders tog plats i St Malms sn, Britta i Eskilstuna. 1822 flyttade båda till Attersta kvarn i Gällersta. I husförhörsboken står om mannen ”infl 1822 fr St Malm, om hustrun ”infl 1822 fr Lerbo. -23 till Askersunds landsförs, -27 till Holmstorps kvarn i Ramundeboda.

1841 gifte sig äldste sonen och övertog kvarnen, familjen i övrigt till Undenäs i Vstgtl, La Häggebo.

Sonen nr 2 går dock sina egna vägar: Per Adolf bodbetjänt först i Askersund, sedan i Kristinehamn, där han slutar som handelsman. Han var Mattis Lundboms far.

1845 15/12 flytta föräldrarna till Bäckedalen i Finnerödja. De avledo hos sonen Anders Gustav, sedan 1860 bonde i Snavlunda: hon 12/3 1862, han 26/9 1862.

Barn:

Per Adolf	f. i Askersunds landsförs.	26/11 1825	d. i Kristinehamn 27/10 1878.
Lars Johan	f. i Ramundeboda	9/1 1830.	1860 På St Lassåna bruk, Laxå.
Carl Johan	f. i Ramundeboda	13/7 1832.
Erland	f. i Ramundeboda	15/12 1834.	Mormor Saras far.

VIII	KARL FREDRIK HELLMAN
	SARA GUSTAVA FERNANDER

Karl Fredrik Hellman föddes i Stockholm, Katarina förs, 24/9 1794, där fadern var klädesfabrikören Johan Fredrik gift med Anna Helena Pousett, dotter till repslagaråldermannen Johan Jansson Pousett och Maria Christina Blom.

Han erhöll undervisning i tyska skolan i Stockholm under 6 år, antogs 1806 till elev på apoteket Gripen Farmacie studiosi-examen 1812, tjg på Gripen till 1815 avlade apotekarexamen 28/9 1818. Tjg därefter på Kronan i Uppsala till 1819, på Upplands vapen i samma stad (apot Lejonet nu) till sept 1821. Köpte 1822 apoteket i Askersund, gifte sig samma år med Sara Gustava Fernander i Uppsala den 18 juli. Hennes morbror och gudfar observatorn vid Upsala akademi Olof Schilling gav i föräldrars ställe tillstånd till lysning.

Deras barn (alla födda i Askersund)

Per-Olof	f 18/5 1823	d 13/8 1890	Komminister i Knista-Hidinge. Bodde i östa i Knista.
Johan Fredrik	f o d 1824
Anna Ulrika	f 13/8 1825	d 30/5 1845
Carl Vilhelm	f 15/11 1828	d 30/12 1856	Handelsbokhållare.
Erik Fredrik	f 3/2 1830	d 3/8 1910	Apot. efter fadern i Kristinehamn gift men barnlös.
Catharina Gustava	f 17/12 1831	d 23/1 1915	g.m. Erland Lundbom
Maria Helen	f 28/11 1834	d 12/3 1835

Sara Gustava avled i lungsot efter sista barnsängen den 9 jan 1835.

Apot Hellman ingick följande år nytt gifte med Ann-Katrin Roth, syster till Nils Gabriel Roth. Hon f. 7/1 1801 o d 6/4 1877 i Kristinehamn. I detta äktenskap följande barn:

Nils Hjalmar	f 5/7 1837	d 13/12 1894	Apotekare i Arvika, g.m. Laura Löthner o far till tant Mita Drakenberg
Johanna Katarina	f 23/6 1839	d 18/6 1858
Johan Gustav	f 17/10 1841	d 4/2 1863
Jakob Arvid	f 23/8 1843	d 1/3 1844

År 1840 sålde Apot Hellman apot. i Askersund och flyttade till Kristinehamn, köpte apot där 1842 och överlät det på sonen Erik 1872. Han avled 24/3 1878. Han var allmänt aktad och värderad för sin anspråkslöshet, sitt godmodiga och flärdfria väsen samt sin stora välgörenhet.

(I Anund Roths Roth-krönika, som jag lånade och skrev av och som sedan spårlöst försvunnit, står om Ann-Katrin Roth, att hennes dagbok, som Anund påstod skulle vara i Farbror Stens förvar och denne helt förnekar, innehåller mycket roande bilder från den tidens Kristinehamn – en del nämner han om, men var lånade Anund den och var finns den nu?)

[Johan Blixt] [Släktforskning]

25 april 2022 / Johan Blixt / johan@jblixt.se